Så lyder fråga tre av fyra, när det gäller att se var jag befinner mig i livet.
Svar på frågan om vad jag vill göra kan jag känna att den inte är jättesvår att besvara. Dock är det svårare att svara på hur jag ska se till att kunna göra det. Där kan jag tänka att det blir att skilja på sådant som faktiskt går att göra och sådant som får förbli drömmar. Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen: Det är inte fel att ha drömmar. Om det inte går att nå ända fram så har jag ändå gjort något genom att bara fantisera och drömma. Det gamla ordspråket om att sikta mot stjärnorna för att nå trädtopparna tycker jag är bra.
Imorse tittade jag på Nyhetsmorgon och Måns Zelmerlöv var dagens sommargäst. Hans nya låt "On my way" är som ett brev skrivet till honom själv när han var en ung pojke. När han blev mobbad som elvaåring, fick hjärtat krossat som femtonåring osv. Jag tycker att det är en fin låt och en vacker tanke att skriva ett brev till sig själv som ung. https://www.youtube.com/watch?v=Iw44MdJdjF8
Den första mening jag får upp i huvudet när jag tänker på att skriva ett sådant brev till mig själv, är: "Härda ut! Det blir bättre!"
Nu låter det som om jag hade det hemskt som ung men det hade jag egentligen inte. Jag hade det bra på många sätt. Det var väl mer det att jag var försiktig och inte vågade ta för mig. Vågade inte säga ifrån. Men visst hade jag drömmar, förhoppningar och önskningar. Nu, så många år efteråt, skulle jag vilja ta den lilla flickan i famnen och försöka hjälpa henne att tro på sig själv. Jag skulle visa henne att hon verkligen var sedd och att hon var viktig för den hon var och inte bara för det hon presterade. Jag skulle be henne att aldrig sluta drömma.
Slutat drömma har jag aldrig gjort. Det andra kämpar jag med fortfarande.
Dagens citat:
"Doubt kills more dreams than failure ever will"
Tack för idag❤
Kommentarer
Skicka en kommentar