Jag åker inte buss speciellt ofta. Jag cyklar eller går. Men någon gång ibland händer det att jag tar bussen, om jag ska långt och om det är dåligt väder. Nu i dessa tider åker jag ännu mer sällan buss. Men när jag åkte buss senast så blev det tokigt.....
Jag var på väg hem, det var en regnig kväll och jag satt och lyssnade på en ljudbok och hade alltså hörlurar i öronen. Dessutom satt jag på ett bakåtvänt säte. Plötsligt märkte jag att ljuset släcktes i bussen och den körde en helt annan väg än vad den brukar....Jag såg också att jag var alldeles ensam i bussen. Ja, förutom chauffören då. Jag insåg att jag missat att gå av när alla andra gått av, uppenbarligen hade bussen av någon anledning tagits ur trafik och chauffören var antagligen på väg att ställa av bussen någonstans. Gissa om jag kände mig dum! Samtidigt var det lite underligt att chauffören inte hade kollat att bussen inte var tom innan han körde iväg. Men naturligtvis borde jag ha varit uppmärksam och sett när alla andra gick av bussen, jag fattar fortfarande inte hur jag kunde missa det!
Så hur dum jag än kände mig var jag tvungen att gå framåt i bussen och ropa "hallå" till chauffören som blev mycket förvånad över att se mig. Han stannade och släppte av mig.
Så typiskt mig att hamna i en sådan tokig situation!
"Att erkänna ett misstag är att tillstå att man blivit klokare"
(Johann Kaspar Lavater 1741 - 1801)
Tack för idag ❤
Kommentarer
Skicka en kommentar