Destruktivt

 

Jag läste lite om självdestruktivitet. Kände mig låg och funderade över varför jag ibland är destruktiv mot mig själv. Vissa saker jag läste, stämde smärtsamt väl in på mig. Något som jag kände igen väldigt väl, var att jag struntar i mig själv och hur jag mår, för att någon annan ska må bra. Nu när jag skriver detta känns det lite som att jag försöker framhäva mig själv, att jag minsann gör så mycket för andra. Men det är absolut inte så jag menar. För det är ju så att jag faktiskt kan välja att göra något som är bra både för mig själv och för någon annan. Men jag "väljer" att strunta i mig själv i vissa lägen. Kanske för att jag inte tycker att jag är värd det jag vill ge till andra. 

En annan sak jag läste var att en självdestruktiv person har en känsla av att andra har rätt att behandla henne/honom illa.. Med en väldigt låg självkänsla är det svårt att försvara sig. Det är lätt att det blir så att om någon skulle skälla ut mig och säga en massa nedvärderande om mig, då håller jag med istället för att försvara mig. 

Jag har fått höra att jag gör mig själv till ett offer. Men jag känner det inte så. Jag tycker inte synd om mig själv, jag tycker inte att jag är ett offer, jag tycker att de som behandlar mig illa. har rätt!

Det här blev lite djupt men jag kan tycka att det är viktigt att se verkligheten som den är. 

Dagens citat:

"Man ska aldrig nedlåta sig till att krypa när man har lust att flyga högt"

(Helen Keller 1880-1968)

Tack för idag ❤