Det är kväll nu, så jag kan pusta ut! Den meningen måste jag förklara. Det är nämligen så att den 25 november har det genom åren hänt flera speciella saker. För många år sedan arbetade jag på Länsstyrelsen och just denna dag började plötsligt brandlarmet tjuta. Alla fick ju panik och man hann bara slita till sig sin jacka och sedan lämna byggnaden. Vi fick stå utanför och frysa väldigt länge medan det söktes efter en eventuell brand. Under tiden hann jag hoppas på att vi skulle få gå hem. Men det fick vi förstås inte. Ingen brand, ingen visste varför brandlarmet hade satts igång.
Något år senare var den 25 november en fredag. Det var kväll och jag höll på att sätta upp adventsljusstakar i fönstren. Jag och min dåvarande man bodde i ett radhusområde, han var iväg och jobbade och vår ett och ett halvt-åriga dotter låg och sov. På tv var det "Sikta mot stjärnorna" Plötsligt bankade det på köksfönstret! Jag blev lite skrämd men gick ändå ut i köket för att kolla vad som hände. Utanför stod en kvinna, en granne som bodde längre ner på gatan. Hon såg skärrad ut och på sin dåliga svenska bad hon mig ringa polisen, då hennes man jagade henne med en kniv! Så det gjorde jag såklart. Vad som hände sedan minns jag inte.
Ett år senare höll vi på att flytta från detta område. Jag tänkte använda mig av områdets tvättstuga en sista gång. Det skulle jag inte ha gjort. Den ena tvättmaskinen gick i baklås och gick således inte att öppna när jag skulle ta ut tvätten. Detta var en lördag och det var kväll och jag hade ringt ett journummer men ingen svarade. Vi hade mer eller mindre flyttat allt till den nya lägenheten, fanns bara lite kvar i den gamla. Vi hade då en två månaders dotter och äldsta dottern hade hunnit bli två och ett halvt år. Jag hade tagit med båda barnen, då min man även denna gång jobbade. Där satt jag på golvet i den nästan tomma lägenheten med två trötta och hungriga barn. Den yngsta kunde jag ju amma så det var det minsta problemet. Jag kände mig rådlös, visste inte om jag skulle sitta kvar och vänta på att någon eventuellt ringde tillbaka. Till slut kände jag bara att det fick bli som det blev, jag tog barnen och promenerade hem. Nu minns jag inte riktigt hur det slutade, om det löste sig dagen efter eller om jag fick vänta tills på måndagen för att få ut min tvätt.
Jag har för mig att det även efter dessa händelser har hänt andra saker just detta datum men just nu kan jag inte komma på vad det var.....Men som sagt, för denna gång kan jag nog pusta ut!
Dagens citat:
"Den person som behärskar ögonblicket, behärskar livet"
(Okänd)
Tack för idag ❤
Kommentarer
Skicka en kommentar