Nu kom jag på vad jag tänkt skriva om igår! Diplomati.
Jag har många gånger fått höra att jag borde blivit diplomat. Det kan ju låta fint men tanken bakom har inte varit någon komplimang. Tvärtom. Det har istället handlat om att jag inte har tagit ställning i olika sammanhang. Och visst kan jag förstå att man kan bli irriterad på mig för att jag försöker att se situationer från olika synvinklar. Visst gör jag på det viset många gånger just för att jag faktiskt har svårt att ta ställning och för att jag inte vill hamna i någon konflikt. Samtidigt känner jag att det många gånger kan vara bra att försöka se och förstå någon annan persons åsikter och tankar.
Men visst, jag kan väl även använda mig av någon slags diplomati för att "köpa mig tid". Om jag inte vill/vågar säga nej till något/någon direkt. Då kan det nog uppfattas som att jag slingrar mig och det kan jag hålla med om.
Jag vill absolut inte göra någon illa på något sätt och om jag skulle råka göra det så mår jag väldigt dåligt och känner mig som en hemsk människa. Nu menar jag inte att jag är någon perfekt person, långt ifrån. Jag menar bara att jag så långt jag bara kan, försöker att göra mitt bästa.
Kommentarer
Skicka en kommentar