Kan man både tänka på att göra det bästa för sig själv - samtidigt som man gör något bra för andra? Tidigare har jag varit helt säker på att dessa två tankar inte går att kombinera. Men jag börjar tro att det kan fungera. Kanske är det inte så enkelt men ändå.
Jag tänker att på ett sätt har jag även tidigare kombinerat dessa två tankar. Genom att hjälpa någon annan, så har jag själv känt tillfredsställelse, då det känns bra att göra något för någon annan. Där måste jag tillägga att det då handlar om att jag väljer att göra något för någon annan, inte att jag känner mig tvingad till det. För då blir det inte alls samma känsla. Då är det lätt att jag känner mig utnyttjad. Kanske handlar det om att jag måste lära mig att tänka annorlunda. För jag tänker att det går inte att förändra tankesätt från en dag till en annan. Det går inte heller att "bli modig" med en gång.
Hur ska jag då göra? Ja, det vore ju fint om jag redan nu hade en lösning på detta men det har jag inte. Men jag känner att jag håller på att så ett frö och därmed utforskar detta.....
Kommentarer
Skicka en kommentar