Empati, sympati och medkänsla

 Idag lyssnade jag på en intressant föreläsning. Den handlade bland annat om empati. Men just empati kan lätt förväxlas med sympati och medkänsla.

Om man har sympati för en person så handlar det om att man tycker synd om personen ifråga men man kan kan inte riktigt sätta sig in i hur personen känner. Man kan även värdera eller döma eller ge råd som personen inte har bett om. 

Empati handlar om att man känner vad någon annan känner och lyssnar aktivt på personen ifråga. Man dömer inte.

När man har medkänsla med någon så har man en empatisk känsla men man har samtidigt en distans mellan sig själv och lidandet man ser. Men man vill den andra väl. 

Jag upplever att många av dem som säger sig vara empatiska istället har sympati eller kanske medkänsla. När någon säger att de vet precis hur man känner men samtidigt kommer med oombedda råd och uttrycker hurtfriskt sådant som "tänk positivt" och andra floskler. 

Att slippa få sådana råd är guld värt.