Jag har jättesvårt att veta var gränsen går mellan att vara snäll mot mig själv och att vara egoistisk.
Att göra så gott jag kan för att hjälpa andra känns viktigt. Men det kan bli för mycket ibland och jag kan känna mig dränerad på energi. Då har jag två möjligheter. Antingen att fortsätta ge och hjälpa. Eller att dra mig undan och fylla på min egen energi.
Där kan problemen uppstå. Jag kan känna mig egoistisk om jag inte orkar. Och jag är inte mer än människa. Ibland orkar jag bara inte. Men inom mig gnager det ändå ibland lite dåligt samvete. Att jag borde orka.
Men idag läste jag något som jag ska försöka tänka på framöver. Att det inte är egoistiskt att fylla på sin egen energi. För då orkar man mer. Både för sin egen skull och för att kunna fortsätta att finnas för andra.
Dock är jag inte alltid ärlig med varför jag drar mig undan. Det känns inte som att det är så lätt att få förståelse för att fylla på energi. Jag gör det bäst i ensamhet. När jag känner att jag själv får bestämma över min tid och vad jag ska göra eller inte göra. Det är frihet för mig. Oavsett om jag spenderar en hel dag i naturen eller om jag stänger in mig hemma och ligger i soffan och tittar på serier en hel dag.
Så nej, jag är inte ärlig med att jag behöver egentid. Jag använder mig av mina små vita lögner. Det känns mer accepterat att säga att jag är upptagen med något annat.
Kommentarer
Skicka en kommentar