Tänk att den där Jantelagen ska ta så stor plats och påverka så mycket!
Jag vet ju att man måste våga för att vinna. Våga ta språnget ut i det okända. Men det känns så läskigt.
Ibland kan jag känna mig full av självförtroende och tänka att jag klarar så mycket mer än vad jag tror. Men den känslan försvinner ganska snabbt, för helt plötsligt börjar jag tvivla. Och fundera över vad omgivningen ska säga, tycka och tänka.
Det blir ju så att jag begränsar mig själv, för att jag bryr mig så mycket mer om vad "alla andra" eventuellt skulle kunna säga och tycka och tänka, än vad jag själv känner.
Tyvärr är jag nog inte ensam om att känna denna rädsla och säkerhet......
Kommentarer
Skicka en kommentar