"Love yourself enough to cancel plans when your social battery is at 2% instead of faking the energy"
Detta läste jag på Instagram och det skapade en obekväm känsla i magen. Precis så känner jag just nu men jag har inte möjlighet att avboka.
Naturligtvis har jag möjlighet att avboka men jag menar att känslan inom mig säger att jag absolut inte kan göra någon besviken genom att avboka. Ofta kommer jag med en vit lögn när jag känner det såhär men det går ju inte alltid att göra det. Och det går faktiskt inte att säga att jag inte vill eller inte orkar. För vederbörande skulle ta väldigt illa upp.
Jag önskar att det fanns större förståelse för att sitta fast i detta, för det är så otroligt svårt. De flesta skulle säga att jag är feg som inte är öppen och ärlig. Men hur kan man vara öppen och ärlig med att man egentligen inte orkar umgås med någon?
Så jag spelar ett spel, går in i en roll och spelar teater.
Ändå finns det en önskan och en längtan efter att kunna lära mig att vara mer sann mot mig själv. Att inte gå emot mig själv, att inte gå över mina gränser.
Jag vill under detta år försöka arbeta med att ta små steg för att bli åtminstone lite mer sann mot mig själv. Jag tror att jag skulle må så mycket bättre då. Tänk om jag kunde göra detta utan att samtidigt känna att jag sviker någon. Det vore fantastiskt.
Tack för idag.
Kommentarer
Skicka en kommentar