Problemlösning

 

När man lyckas lösa ett problem, stort eller litet, skapar en sådan lättnad.

Speciellt när man trott att det skulle vara omöjligt. 

Att lyckas lösa problemet själv, utan att behöva böna och be om hjälp, är ännu skönare. Det kan kännas så oerhört svårt att be om hjälp i vissa situationer. Det som för mig känns väldigt svårt, är att känna att jag befinner mig i en beroendeställning. För så kan jag känna när det gäller att be om hjälp av vissa personer. När det gäller andra personer så känns det inte lika svårt. Det beror på hur personen ifråga bemöter mig. Om jag får höra typ "jaha, vad har du hittat på nu då?" Eller att jag får en föreläsning om hur många fel och brister jag har, ja, sådant vill man ju verkligen inte höra.

När någon istället tar tag i problemet genom att bara göra något, utan att se till att skuldbelägga, då är det guld värt. 

Om man berättar för någon att man har problem och vederbörande istället bara säger att man får väl säga till om man behöver hjälp, ja, då är det också svårt att be om denna hjälp. Det man vill ha är förståelse och att bli tagen på allvar. Istället för att fråga, vilket man ofta inte klarar av att göra, så behöver man att någon tar det initiativ som man själv inte klarar av att göra. Oavsett om det handlar om att få hjälp med något praktiskt eller på något annat sätt.

Konstigt nog är det ofta personer med små resurser som hjälper till när man behöver hjälp. Jag tror att det handlar om att de själv vet hur svårt det kan vara att hamna i jobbiga situationer och hur svårt och förnedrande det kan kännas att be om hjälp. 

De som har stora resurser ställer ofta en massa krav om de ska hjälpa en. De skuldbelägger och får en att känna sig som en oerhört liten och dålig människa. 

Tack för idag.