När man är helt utmattad och/eller har mycket ångest, så är det svårt att tycka att något är så där riktigt roligt. Sådant man tidigare har tyckt varit kul, det känns bara som något som måste göras eller något man måste ta sig igenom. Det kan kännas meningslöst och det kan såklart skapa skuldkänslor och därför säger man ingenting om detta till någon.
Inte många skulle förstå om man sa till någon att man hellre skulle stanna hemma och titta på en serie istället för att umgås med nära och kära.
Men det har ju inget med de nära och kära att göra, det har enbart med en själv att göra. För man kan känna att man är så trött att man inte orkar vara delaktig och man vill inte heller att de ska se eller märka hur dåligt man mår. Man vill inte att de ska bli oroliga för en och man orkar egentligen inte vara glad och trevlig. Men man försöker ändå göra så gott man kan och det tar mycket energi. Efteråt hoppas man bara att ingen märkte hur trött man var eller att man tappade tråden eller var virrig....Eller allt på en gång.
Tack för idag.
Kommentarer
Skicka en kommentar